i Graviditet

Gravid vecka 10

 
   Det här inlägget får väl bli lite av en sammanfattning av veckorna så här långt. Anledningen till att jag tog testet var väl inga egentliga gravidsymtom men jag tog det tre dagar innan jag förväntade mig att mensen skulle komma (eller inte skulle komma beroende på hur man ser det). Vi hade ju planerat att försöka bli gravida så att det skulle vara ungefär två år mellan barnen och just den där dagen vaknade K väldigt tidigt så jag var ute och gick med honom på morgonen så att T skulle få sova lite till och när vi kom hem så fick K bada för att hålla sig sysselsatt utan att väcka T.

Då passade jag på att ta testet och det tog en liten stund innan strecket kom fram men det var ändå tydligt trots att det togs så tidigt. Jag blev inte direkt förvånad men väldigt glad och fick anstränga mig för att inte springa och väcka T. När han tillslut vaknade gav jag K testet och sa att han skulle visa det för pappa. Han blev inte heller speciellt förvånad men glad förstås och vi bestämde att vi skulle berätta för våra närmaste vänner och släktingar direkt även om det var så pass tidigt.

Men symptomen kom först lite senare. De som jag märkte av tidigast var att mina blodådror var lite större (man får ju mer blod i kroppen) och att jag vaknade väldigt tidigt på morgonen (runt 4-tiden). Det var samma i början när jag väntade K. Efter ett tag kom tröttheten och även ”gravidhjärnan”; total förvirring som visar sig genom att jag bara kan tänka en tanke åt gången och dessutom väldigt långsamt. Detta leder till att jag glömmer saker, är väldigt förvirrad och tappar ord. Det är nog det T upplever som mest frustrerande då jag i vanliga fall är den som har koll på saker och håller ordning på det mesta.

Sedan några veckor tillbaka har också illamåendet blivit mer påtagligt. Jag har ännu inte kräkts (vilket jag gjorde varje morgon i flera veckor med K) men jag mår illa till och från hela dagarna om jag inte äter konstant. Samtidigt är jag inte riktigt sugen på mat vilket kan vara en svår kombination.

Magen svullnade upp ganska tidigt men ”försvann” sen några veckor men nu är den tillbaka igen så vi får se hur länge det tar innan mina kollegor på jobbet börjar undra 😉 Även brösten har växt en del så rent kroppsligt har förändringarna börjat märkas.

I min gravid-app står det att livmodern denna vecka är stor som en apelsin och att den fortfarande är dold i bäckenet. Det står också att jag lätt kan bli upprörd och irriterad på saker som jag i vanliga fall inte skulle bry mig om. Det är också vanligt att vara trött och att behöva gå och lägga sig tidigt på kvällen.
Embryot är 3-4 cm långt och ligger i ca 100 ml fostervatten.

Det med irritationen har jag inte känt av så mycket alls men när det gäller tröttheten så kan jag absolut känna igen mig. Har de senaste kvällarna somnat i soffan när vi kollat på serier och fått släpa mig upp när det är dags att natta K som har ganska sena kvällsvanor.

 

Share Tweet Pin It

JennyJenny

Välkommen till min blogg! Här får du följa mig i mitt vardagsliv som just nu har stort fokus på mammalivet. Jag är just nu föräldraledig då jag är en ganska nybliven tvåbarnsmamma. Jag bor tillsammans med min man, T, i Göteborg och vi har sonen K som föddes i juni 2014 och dottern J som är född i maj 2016. Kommentera gärna mina inlägg för jag tycker det är så kul att se vilka ni är som är här och läser och ställ mer än gärna frågor om det är något du undrar över!

Liknande inlägg

Gravid vecka 28

Skrivet den 14 februari, 2016

Gravid vecka 36

Skrivet den 9 april, 2016

Barnmorskebesök vecka 33

Skrivet den 28 mars, 2016

Föregående inläggStora förändringar
Nästa inläggFredagshandling & lördagsfrukost

Bli först att kommentera!

Kommentera