i Mammaliv, Vardag

Tröttheten

Tänkte igår skriva ett inlägg om tröttheten. Den där tröttheten som gör att det känns som att man har ett tjockt lager bomull i huvudet som alla tankar måste filtreras genom innan de kan bli färdigtänkta. Men igår kväll gick jag och la mig tidigt (22:30) och Storebror slog till med att sova till klocan 8 i morse så idag är vi alla mycket piggare här hemma.

Men sedan tänkte jag att jag kanske ändå skulle skriva några rader om de där tröttdagarna för de har man ju ibland. Som småbarnsförälder har man dem kanske lite oftare än resten av mänskligheten, i alla fall om man fått barn som inte riktigt gillar det där med att sova hela nätter. När jag har tröttdagar så blir allting en så stor utmaning. Att försöka ha tålamod med barn som kanske också är trötta och därmed gnälliga. Och att försöka undvika ett dåligt humör trots att deras skrik under lekarna skär igenom det onda huvudet. Och även om dagen inte går så smidigt som de flesta dagar brukar göra så tar man ändå sig igenom allt. Blöjbyten, påklädningar, packande av skötväska, matlagningar, avstyra bråk, leka och läsa böcker. Ett bevis på att inte bara jag fått för lite sömn var när Lillasyster i går somnade i matstolen mitt i en tugga spagetti och köttfärssås.

Och just de där dagarna så känns det som om all trötthet från tre år utan en hel natts sömn har samlats ihop och lagt sig på hög så att jag aldrig mer kommer att känna mig utvilad igen. Men tack och lov så är det ju inte så! Det första året med Storebror var allt en trötthetsdimma men sedan vande jag mig känns det som och nu är jag faktiskt pigg de allra flesta dagar. Att Lillasyster sedan vill amma och att det funkade bra att liggamma henne så att hon snabbt somnar om på natten har nog bidragit det också. Men förra veckan pratade jag med en granne som på grund av flera barn och deras långa sömnvägran precis hade börjat sova hela nätter efter 20 (!) år, då kände jag inte direkt avund mot henne. Så länge kommer ju inte våra två små barn att behöva nattlig passning i alla fall.

Men idag är en ny dag och en mycket piggare sådan. Jag hade därför energi att gå iväg och storhandla med barnen och sedan vi kom hem har det lagats mat. En ny slags frukost har förberetts till imorgon och olika koreanska rätter har lagats och förberetts inför kvällens middag. Om det blir några lyckade resultat så kommer det inlägg med mer detaljer och recept så småningom. Efter att köket städats upp och golvet dammsugits så har vi tillbringat en lång stund med legobygge på vardagsrumsgolvet. Tänk så viktig sömnen är för att man ska kunna fungera!

jennyjenny_mat.jpg

jennyjenny_mat-2

Share Tweet Pin It

JennyJenny

Välkommen till min blogg! Här får du följa mig i mitt vardagsliv med fokus på mammalivet. Jag bor tillsammans med min man, T, i centrala Göteborg och vi har sonen K som föddes i juni 2014 och dottern J som är född i maj 2016. Kommentera gärna mina inlägg för jag tycker det är så kul att se vilka ni är som är här och läser och ställ mer än gärna frågor om det är något du undrar över!

Liknande inlägg

Lite bilder från Blekinge 

Skrivet den 3 september, 2016

Lördag med familjen 

Skrivet den 10 december, 2016

15 månader

Lillasyster 15 månader

Skrivet den 14 augusti, 2017

Föregående inläggSommar på landet
Nästa inläggChiapudding till frukost

2 Kommentarer

  1. Jessica
    7 år ago

    Sömn är ju superviktigt för att det mesta ska fungera. Men så är vi ju olika även när det gäller det, vissa mer känsliga än andra såklart. Men jag förstår inte hur småbarnsföräldrar överlever … men måste man så måste man … 😉 Själv är jag superberoende av en bra sömn för annars blir jag näst intill depressiv. Hoppas på fler bra sömnnätter för dig <3

    Reply
    1. JennyJenny
      7 år ago

      Ja, jag har också stort sömnbehov! Gärna 9 timmar 😉 men lite (mycket) vänjer man sig faktiskt. Men när det blir så där alldeles för lite så känns allt så himla svårt. Depressiv var en bra liknelse!

      Reply

Kommentera