Jag skrev ju i ett tidigare inlägg att jag skulle skriva lite mer om vad vi har gjort för att barnsäkra hemmet. Först vill jag bara säga att vi inte gjort överdrivet mycket på den här punkten men kanske kan det vara intressant för någon.
Alla barn är ju olika på skalan; från att sitta stilla och inte röra något till att vara överallt och riva i allt som går. Jag skulle nog säga att K är närmare det sistnämnda 😉
Det första som man brukar få råd om är ju att aldrig lämna barnet ensamt på skötbordet. Vi har aldrig haft något skötbord utan hade en uppblåsbar bädd som vi la på sängen eller på golvet. Den har funkat bra och vi slapp den höga fallrisken.
K började röra sig framåt genom att åla ganska tidigt, när han var cirka 5 månader. Han fick ganska snart upp farten och vid 6 månader började han ställa sig mot saker. Vid sju månader kröp han på alla fyra och kunde gå med hjälp av att hålla sig i möbler. Han är dessutom väldigt nyfiken (som de flesta barn) så det han når vill han ta tag i och undersöka på alla sätt.
Vi har en del låga möbler med vassa kanter och dessa var så klart en källa till oro. Vi testade IKEA:s hörnskydd men de var mest roliga att bita på och pilla loss tyckte K så jag vet inte om det gjorde någon direkt nytta. Om någon har ett bättre tips får ni gärna lämna det i kommentarsfältet.
Om man har trappor så rekommenderar jag en grind. Vi var ju lite långsamma med att skaffa en sådan men den är guld värd. Vi valde IKEA:s modell som inte kräver några skruvar i väggen. Den kan därför även sättas i dörrhål om man vill gränsa av hemma.
Alla rengöringsmedel, som maskindiskmedel, klorin, tvättmedel etc. satte vi högst upp i skåpen så att de är långt utanför räckhåll. (Samma gäller mediciner men de hade vi redan placerat högt upp).
På skåp som innehåller farliga saker så satte vi skåpslås. Till lådor (där vi bland annat har köksknivarna) blev det ett skohorn. Kanske inte den snyggaste lösningen men det gör vad det ska.
Måste ju även visa vår egna lösning till sopskåpet! Påsklämma och snöre 🙂
Den enda dörren som vi har på bottenvåningen (förutom toadörren som alltid är stängd) har fått ett klämskydd för att skydda ömtåliga fingrar. Vår spis har ett barnlås och fönstren har barnspärrar.
Annars tror jag inte att vi gjort så mycket mer utifrån säkerhetsaspekten. Resten har handlat om att skydda våra saker och att undvika att säga nej tusen gånger om dagen. Till exempel är ju böcker väldigt spännande att plocka ur bokhyllan så här tryckte jag ihop dem så hårt att jag själv knappt kan rubba dem och det har funkat jättebra hittills.
Mycket har fått flytta högre och högre upp, så som blomkrukor, prydnadssaker m.m. men vi hoppas på att i takt med att K växer så ska han tappa intresset för att dra i allt (kanske önsketänkande men samtidigt kan vi inte ha allt i takhöjd) 😉
Och som sagt; i takt med att K upptäcker nya saker så försöker vi lösa dem efterhand.
